nu är det dax..




för ungefär 2 år sedan den 13/10 2006  var jag med om en olycka, och det ledde till att jag bröt ryggen..
och nu har min rygg läkt väldigt fint, tack och lov för läkare säger jag bara..

och nu har jag stått i kö i över 1 år för att få ta ut alla skruvar och tetanplattor som sitter i ryggen..
min läkare säger att jag ska få bättre rörlighet då och inte vara så stel som jag är i nuläget..
så då känner jag att vill göra operationen, palla ha en rygg hela livet som en 80 årings liksom..

har stått i duschen nu och tvättat mig med en bakteriedödande tvål som ska föebygga infektioner.
så det inte blir som sist, det sög.. åkte på "sjukhusbakterien" och stygnen började spricka upp, inte kul alls..
men men denhär gången måste det bli bra! det blir det säkert, vill ju ha ett fint ärr nu, för det ska jag leva med hela livet.

usch, börjar bli lite nervös  faktiskt : \ snart är det dax, åker in idag till ks, men operationen blir av nångång imorgonbitti..
får inte äta någonting på 24 timmar nu heller, det har någonting med att göra med att man inte får ha något i magen när man ska sövas ner.

måste sova över 2 nätter, så är hemma till onsdag om allt går som det ska..
två nätter är ju inte länge men tycker inte om att sova över på sjukhus, en obehaglig stämmning liksom..
man vet ju att alla som är på sjukhus är antingen sjuka eller vart med om någonslags olycka..
så känns bara sorgligt och tyst.. och nu är jag snart 20 år också, så ingen får ju sova över med mig..
sist jag låg inne var jag ju bara 17, så då hade jag någon vid mina sida hela tiden.

tack och lov för mobiltelefoner och tv.. som får en att fördriva tiden..
sen har jag ju så underbara vänner också, som ställer upp för mig hela tiden. så kommer få lite besök imorrn på sjukhuset.  dom får mig på bra humör, och peppar mig.
tack för att ni finns! <3

utan er så skulle jag nog inte stå här idag, skulle aldrig klarat allt elände utan er.

och min älskade tvillingbror kommer inte kunna vara där imorgon,
men det känns som att robert kommer stå bredvid mig när jag ligger på operationsbordet och hålla mig i handen genom allt. känns verkligen som det..
önskar du var här nu. för du var alltid så bra när det gällde att finnas där vid rätt tillfällen.
kunde alltid räkna med dig, fanns aldrig några tvivel om att du inte skulle dyka upp om jag var ledsen.

älskar dig, hoppas du vakar över mig nu robert. saknar dig så

wish me goodluck

Kommentarer
Postat av: jennifer

lycka till älskade vän. såklart robert kommer hålla dig i handen under tiden.. det kommer gå bra. <3

2008-11-03 @ 14:53:35
URL: http://jempass.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0